Skrivpuff--> Syskonkärlek

Jag ringer, men signalerna ekar utan svar, jag sms:ar långa meningar och frågor och får ej tecken tillbaks. Du loggar på ute i rymden någonstans, och troget viftar jag på min svans...

Ett hej, två hej, tre hej, svansen slokar snart.

På omvägar får jag höra, saker jag inte vill höra, inte från fel öra till mitt öra.

Jag vill höra det från dig, från er, inte från andra, inte från fler.

Mina val är gjorda,
och de står jag för,
men jag är fortfarande en bror,
min axel har använts så många gånger.
Du håller dig undan, och jag vet ej av vilket skäl,
är det bara livet som snärjer dig,
jag hör av mig så ofta jag kan, är det från livet jag värjer mig?