Skrivpuff--> Ekonomi VS Lättsinne

"Jamen kolla då, det är ju nyaste värstingen", brorsans stämma skär i mina öron, så upplever jag det i alla fall. Jag försöker se intresserad ut, och lyssnar på hans utlägg om den nya mobilen som han håller i, "om man gör så här så blir det inte som på den gamla modellen, nä, titta nu vad som händer", hans fingrar flyger över skärmen, och det startar applikation på applikation. "Hur är ljudet då?", min fråga får honom att tystna, antagligen så tänker han att nu har han fångat min uppmärksamhet, han säger "va".
"Hur är ljudet, i den, när du pratar, du vet telefon, prata", jag kan inte låta bli att retas.
"Ehh, jo det är bra", han ser fundersam ut, precis som att han nu kom på att det är en telefon han håller i.
"Kostar?"
Han lyser upp, "den kostar mucho dinero", nu är vi på hans planhalva igen. "Men jag fick den billigt, hjälpte en kille med lite grejer"
"Hur mycket?"
"Fem papp"
"Femtusen?"
"Japp!", han ser stolt ut.
"Jamen, morsan då? Är du inte skyldig henne några tusen?"
"Jag var ut på Elgiganten igår, de hade fått hem den nya LED tv:n", Han lyssnar uppenbarligen inte på mig, när jag lägger handen över displayen, tittar han äntligen upp.
"Va gör du?"
"Jag ställde en fråga, morsans pengar då, när ska hon få igen dem, du kan inte alltid först köpa de grejer du vill ha, och sen inte ha pengar till dina skulder, det håller inte i längden"
"Jag har snackat med henne, det är lugnt", hans hand börjar fingra på displayen igen.
Jag ger upp, vänder mig om, hans röst får mig att stanna till, "vet du bilden på den där teven var heeeeelt overklig"
Jag kan inte låta bli, "vet du, jag vill nog hellre att den är verklig, de flesta av oss lever så, i verkligheten".

Jag hör han mumla nåt när jag lämnar rummet.